Ångest

Ångest är inte farligt och något som de flesta människor upplever i större eller mindre utsträckning. Panikångest är intensiva attacker av ångest och kan i värsta fall kännas som ett livshotande tillstånd, men även detta är ofarligt och övergående. För vissa blir ångesten hämmande i vardagen och då är det dags att söka hjälp, för hjälp finns att få.

Om ångest

Det talas ganska mycket om ångest, men ändå kanske inte tillräckligt. Ångest är en väldigt vanlig åkomma som ger sig uttryck i form av oroskänslor, stress och rädsla så till den grad att det ger fysiska symptom. Det kan kännas mycket obehagligt att få en ångestattack, men det är ofarligt. Får du kraftig ångest så bör du söka hjälp, för det finns hjälp att få.

Det kan vara svårt att definiera ångest, särskilt de första gångerna den griper tag i en. Man brukar kunna beskriva ångest som en intensiv känsla av obehag och oro i kroppen, och eftersom det kan kännas så fysiskt påtagligt så kan man förväxla den psykiska stressen med en faktisk fysisk åkomma. De fysiska symptomen för ångest är bland annat:

• Muntorrhet
• Yrsel
• Försvagade muskler
• En känsla av att ha en klump i magen
• En känsla av att ha ett tryck över bröstet
• Hjärtklappning
• Kissnödighet
• Diarré

Man kan inte styra dessa symptom, det är nervsystemets sätt att hantera stress.

Orsaker

Ångest är inte något konstigt så till vida att bara vissa typer av människor drabbas; vem som helst kan få ångest och de allra flesta upplever ångest under sin livstid. Kroppens reaktioner är programmerade på detta vis för att förbereda sig mot något som verkar hotfullt. Det är ett överslag av adrenalin och stresshormoner som spänner musklerna, får hjärtat att slå snabbare och öka på andningsfrekvensen.

Ofta får man ångest när man hamnar i en krissituation i livet, det kan handla om dödsfall, sjukdom, skilsmässa eller något annat uppslitande. En depression för också ofta med sig en portion ångest. Ibland får man ångest utan någon uppenbar anledning, men då handlar det ofta om förträngda upplevelser som behöver hanteras.

Stress har starkt släktskap med ångest, så den som ofta känner sig stressad är mer benägen att utveckla ångest. Droger och alkohol är också ofta igångsättare av ångest. Den som har upplevt mycket ångest kan utveckla något som kallas förväntansångest vilket är en rädsla för att få ångest. Det blir snabbt en ond cirkel av ångest och man kan behöva hjälp för att ta sig ur den.

Panikångest

När ångest dyker upp oväntat och med snabbt utvecklingsskede så brukar man kalla tillståndet för panikångest. Vid panikångest blir de klassiska ångestsymptomen förstärkta och man kan uppleva det som att man håller på att dö. Man får svårt att andas och hjärtat rusar; man får ont i magen och mår illa och kan känna domningar eller stickningar i händerna och fötterna; musklerna känns svaga om man darrar, får frossa eller svettas. Det är inte farligt att få en panikångestattack, även om det känns så, och det går över av sig själv. Om man upplever upprepade panikångestattacker över en kort tidsperiod bör man söka hjälp.

Behandling

Samtalsterapi är nyttigt för alla människor, särskilt för de som lider av ångest. Det finns i regel ett stort behov av att vädra tankar och känslor, samt komma till rätta med negativa beteendemönster.

Vid svår ångest har följande behandlingsmetoder visat sig ge goda resultat:

• Kognitiv beteendeterapi
• Psykologiska terapier
• Läkemedelsterapier

Man brukar börja antingen genom att kontakta vårdcentralen, eller en psykolog direkt.

Förebyggande

För att förebygga ångest krävs ofta livsstilsförändringar, samt i vissa fall terapi. Det handlar i runda slängar om saker som alla människor mår bra av:

• Motion
• Nyttig kost
• Minskad stress (med vilken metod som nu fungerar bäst för en)
• Dagboksföring (som kan jämföras med terapi)
• Dra ner på, eller undvik helt, skadliga substanser som rökning, alkohol och droger

Källor

• 1177.se
• Wikipedia.org
• Depression.se